Hur härlig är inte
Jonas Gardells serie "
åh, Herregud!" där han försöker reda ut det här begreppet Gud? Han är så på pricken rätt i allt han säger och ifrågasätter Gud på ett sätt som ingen annan någonsin gjort, men trots det slutar han aldrig att tro. Han är roligt cynisk och sarkastisk men med så mycket sanning, han är en underbar människa om man bara orkar lyssna på honom ;D
För mig själv som är kristen men inte troende är detta ett helt underbart program. Jag tror inte på Gud, den Gud som alla verkar ha en gemensam uppfattning om vem det är. I själva verket tror jag att de som tror på Gud alla har sin egna uppfattning om vem eller vad det är, precis som att alla skapar sin egna uppfattning om allt annat i livet, och att det inte finns några som tänker samma trots att det kan finnas likheter. Alla är vi ju individer och har ett eget sinne och fantasi. Han, Fader Vår tror jag bara är en vanföreställning som kyrkan har försett oss med för att de som tvivlar eller är förvirrade enklare ska kunna förstå Gud och lättare hitta vägen till att tro. Sedan har kyrkan genom detta fått en oerhörd makt som gör de näst intill allsmäktiga i sig och det tror jag inte var meningen från början utan de har bara dragit nytta av situationen och sett att folk är så dumma och lätt kan bli manipulerade att underbedja sig, som slavar, påven och alla dessa män som präster och biskopar. Tron på Gud är bara ett sätt att skapa gemenskap och sammanhållning, och det är ju inget fel i det egentligen men när de går överstyr och blir något politiskt har det verkligen gått för långt. Det är okej om en liten grupp tanter och farbröder vill sitta med kaffe och be tillsammans men det är inte okej att ett gäng terrorister bombar ett annat land för att de tror på Gud!
Jag ser Gud endast som ett problem, det skapar mer ondska och elände att tro än att motstå. Så mycket krig och människoslakt det har varit och fortfarande är på grund av Gud..och det roliga är ju att alla dyrkar samma primitiva Gud som med tiden har växt ihop från att ha varit flera olika gudar till en och samma som har makt över allting. Det går inte ihop för mig att en enda gud skulle kunna besitta varken möjligheten eller förmågan att styra allting. Världen är uppbyggd av flera olika komponenter som agerar med varandra i symbios för att fungera, alla ekosystem kräver varenda liten varelse och växt för att ha perfekt balans och därför kan det inte vara en enda kontrollerande kraft som står över allt annat.. För mig är det mer logiskt att som t ex i Asatron eller i den Grekiska mytologin ha flera gudar som var och en ansvarar för ett visst område i livet och som, om man vill, man kan tillbedja när man behöver vägledning inom just det specifika området. Sedan tror jag inte heller att man kan be till en gud, varför skulle en gud sitta och lyssna på varenda liten människa som har problem och ömka dem så att var och en får exakt som de vill? Det funkar inte att be en gud om saker eller göra en deal med en gud, det är en uppfinning av människor som bara fungerar på andra människor som en sorts förhandling eller köpehandel. En gud är ingen människa och därför kan man inte prata direkt med guden.
Jag är inte helt otroende..jag tror på Ödet, som en kraft utom oss som vi inte kan kontrollera men som är där och på något sätt vägleder oss till det stället som är förutbestämt för oss vare sig det är bra eller dåligt, och Moder Jord, som den gnistan i livet som får allting att leva och som när den försvinner får allting att dö. Jag tror inte att allt har en mening men jag tror på att allt som händer skulle hända. Folk får tro precis vad de vill så länge de inte försöker övertyga någon annan om att det är det rätta sättet att tro, det är det jag lever efter. Jag tror inte på människan, även om jag skulle vilja men hon gör så mycket ont i världen att det helt enkelt inte går. Jag tror inte heller att "alla har något gott i sig", det är bara att kolla på nyheterna en kväll så är det omkullkastat för ingen som våldtar, mördar eller misshandlar kan ha något gott i sig som kan skina igenom. Jag tror på individen, att alla måste tro på sig själva för att klara av livet, man sätter sig själv i dåliga och bra situationer och det är upp till var och en att göra det bästa av det. Jag måste tro att jag tar mig igenom allting och kan skapa mig min egna framtid och tillvaro. Ska man be till något/någon så ska man be till sig själv för styrkan att orka. Det är mest i dåliga och jobbiga tider som "vi ber" för att få hjälp men jag tror att genom att sätta ord på det jobbiga och formulera en lösning så ger vi i själva verket kraft till oss själva och inte vädjar till en gud som sedan belönar oss för att vi ber.
Religioner har kommit väldigt långt sedan begynnelsen av dem men mycket har gått förlorat längs vägen och mycket som beklagligt nog blivit kvar är stenålders saker som egentligen borde utrotas. Jag tror starkt på att världen skulle vara en mycket bättre plats utan religion, eller att det fanns en större förståelse för andra religioner och ett accepterande som sträckte sig över hel jorden, där alla får tillåtelse att tro på exakt det de vill. Vi har nog mycket att lära utav varandras tro om vi bara hade lyssnat. Tänk alla indianstammar och andra små kulturer som hade sina egna religioner som var så mycket mer än att bara tro, det var läkekonster, kunskap om naturen, sammanflätade liv med djuren etc. Världen skulle nog vara en bättre plats idag om vi hade dragit lärdom av dem istället för att utrota deras tro och lära dem "den rätta"..
Eller vad tror du?
