på västfronten inget nytt..

..studerar ett ämne som jag känner är bra att ha men som jag kanske inte tycker är så givande och därför föga motiverad. Trött på bekanta son inte verkar vara intresserad av den relationen vi delar men jag antar att det delvis är mitt fel, jag skulle inte heller vilja umgås med mig just nu men ändå är det just det jag skulle behöva. På jobbet blir jag utmanad med nya uppgifter som jag med nöd och näppe klarar av, där hade det varit skönt med lite mer backup men hur ska man egentligen lära sig själv om man inte blir utlämnad? Jag fokuserar på att ta mig igenom varje dag och låter framtidens höst vara öppen, jag kräver inte mycket av mig själv utan ser vad jag hinner med varje dag. En livscoach, en psykiatriker samt ett blodprov kanske skulle vara hjälpsamma men samtidigt är jag rädd för vad som skulle utvisa sig.. Dags att stanna upp och prioritera om? Få en ny syn på livskvalitén? Samordna någon sorts framgångsrik karriärsstigande framtidsplan?

Jag fortsätter drömma och hoppet är det sista som lämnar mig. Vi säger att det bara är en fas så känns det genast mycket bättre, jag har accepterat tillståndet och att det kanske är långvarigt.

Förändring # 1

..på josie's kropp är ny tatuering! ;D

Har länge funderat och önskat att tatuera mig igen, tidigare bara liten vattumanstecken i nacken från -07, och denna månaden med två "löner" som rullade in blev det äntligen av!

Med Adams hjälp och en livlig diskussion skapade jag en bild av min tatuering som jag överförde som idé till papper och det visade sig att tatueraren älskade designen så pass mycket att han valde att göra den rätt av! Lätt chockad men glad över detta faktum hoppade jag upp på bänken och lät honom börja tortera mitt ben. Ungefär 2½ timmes näst intill outhärdlig smärta och resultatet blev som ni ser ett ganska stort motiv av två Hawaiiblommor (skulle från början bara ha en liten blomma nära ankeln) och lite artistiskt abstrakt konst runtomkring. Inspirerad av de två resorna, var av bara en jag kommer ihåg, som jag tillsammans med min familj gjorde till den sköna delstaten Hawaii -91 och -04/05.

Forsättning följer på både tatueringen och andra kroppsliga förändringar..

Hur gör man..?

..för att bli framgångsrik och skapa det där livet som man egentligen ska leva, ni vet det där livet som man har framfantiserat i sitt huvud? Alla har vi haft föreställningar och förväntningar på vart vi skulle vara på livsstigen vid en viss ålder och när vi väl befinner oss där är det många som ser sig omkring, slår ut med armarna och undrar; Vad är det här? Såhär hade jag ju inte tänkt mig! Förhoppningsvis är det bättre, annorlundare fast ändå bra. För om sanningen ska fram så kan man inte förutspå allt. När man gjorde dessa drömmar kunde man omöjligt veta exakt vilka situationer och prövningar som man skulle ställas inför och på så sätt inte kunna räkna ut vägen fram till målet. Utan det var bara en stilla önskan, en begäran för att vara nöjd med livet,..så som man såg det då. Mycket har säkert ändras med tiden, prioriteringar har ändrat plats och fått ny innebörd, jag menar tänk bara på hur mycket som kan hända på ett år - medvetna val och omedvetna.

Hur som helst är det väl strävan efter att ändå försöka att nå det där målet, oavsett om det har blivit modifierat eller inte, som gör att vi kommer framåt? Fortsätter kämpa och konstant undersöker oss själva, testar oss fram och inser nya saker. Det är drömmarna som gör det värt besväret. Men hur börjar man? Vart? Ingenting kommer bara av sig själv. Man måste lista ut hur man ska få det man vill och sen vara villig att offra en liten bit av sig själv och lägga energin och kämparglöden på att genomföra varje litet projekt för att erhålla det eftertraktade. Oftast önskar man dock att det fanns någon som man kunde fråga, som kunde erbjuda en hjälpande hand och kanske ta en liten bit av bördan..men så är ju inte alls fallet många gånger, man får själv ta ansvar för att få saker gjorda - så enkelt är det. If you want something done, do it yourself! Besides, det är ditt liv. Vill du då att någon annan ska vara där och rota och göra upp saker för dig som du, när allt kommer omkring, inte är nöjd med? Vore det inte enklare då att fixa allt själv från början så att du inte behöver städa upp någon annans mess i ditt liv? Ja, är förmodligen svaret men jag tror att många ändå skulle uppskatta den där vägledningen.

Trial-and-error. Learning by doing. Behovshierarki. Motivation. Beslutsfattande. Effektiv produktivitet. Resultat med vinst.

Första dan i skolan! första dan i skolan! första dan i skolan!

Allting nytt - jag som ett vandrande frågetecken men tog allt med glädje och nyfikenhet. Upptäckte lättnaden i att äntligen få ansvara själv för min utbildning och slippa egentliga krav från lärare och andra elever som drar ner farten och framgången för en själv. Intressant att märka att man ses mer som jämlika trots olika erfarenheter och att alla får prestera utifrån sina förutsättningar. Kul att börja bygga sig en auktoritet. Med andra ord Riktigt roligt att äntligen börja skolan. ;D

Jag känner redan att jag har strukturen och långsamt börjat etablera organiseringen mellan mitt liv, hitta i skolan, komma underfund med olika praktiska nödvändigheter, och komma tillbaka till rutiner vad gäller gå upp, göra sig klar och hinna iväg till spårvagnen. (har ju aldrig behövt förlita mig på transportfordon på väg till skolan - alltid gått tidigare! ;D) Men det ger sig efter ett tag.

Det jag har bestämt mig för nu är att, i brist på tillgänglighet, ta med mig egen lunch i den mån det går och därmed också nyttiga mellanmål. Ska få kontrollen över sockerbegäret igen en gång för alla (funkade ju senast jag pluggade en längre tid) och börja tänka i mer hälsosammare banor vad gäller mina matvanor. Kanske inte helt radikalt ändra men ändå se vad som kan undvikas och läggas till för hålla kroppen hälsosam, inte för att jag behöver gå ner i vikt nej! utan jag vill börja må bra och jag tror att det kan börjas bra i magen och kroppens invärtes system. ;D

När jag ändå är på gång med förändring i livet (är ju redan blond) så ska jag gå och skaffa mig en ny dator, en ny fräck och trendig väska, och linser! (har finally fått mitt medlemskap på SATS upphävt så tänker lägga de pengarna på något mer användbart som jag prioriterar högre, dessutom är det dags nu!)

Så framtiden ser relativt ljus ut. Släng på lite trevligt mysiga nya bekanta plus djupare vänskap med de jag redan påbörjat relation med så kommer nog detta sluta riktigt bra efter ett tag ;D Jag är i alla fall excited inför vad som väntar mig, vilka hinder och utmaningar som jag kommer att behöva tacklas med. Jag kanske inte är redo till fullo men jag är villig att våga, förlora fotfästet och studsa upp på fötter igen. Trots allt det farliga är inte att ramla, det är att ligga kvar på marken.